Sverigedemokraterna når 22,6% (+0,2) vilket är den högsta nivå som uppmätts sedan mätningarna inleddes 2014. SD har därmed ökat 4,2 procentenheter sedan maj. Det visar Inizios väljarbarometer som presenteras i Aftonbladet idag. SD har tidigare haft toppnivåer på 22,2% i december 2014 och januari 2015 i samband med att Decemberöverenskommelsen slöts samt i mars 2017, efter att Anna Kinberg Batra (M) aviserade att moderaterna skulle samtala med SD. S ökar något till 24,7% (+0,7) och därmed skiljer 2,1 procentenheter mellan S och SD och SD fortsätter vara näststörsta parti för fjärde månaden i rad. M når 19,3% (+0,3), vilket innebär att avståndet till SD är 3,3 procentenheter.
Undersökningen är gjord 18-14 oktober. Förändringarna för enskilda partier jämfört med förra mätningen som presenterades den 26 september är små, men vi ser mönster i väljarstödet som blir tydligare över tid.
Moderaterna inleder idag sin stämma i Västerås och dagens väljarbarometer visar ett stöd för partiet på 19,3% (+0,3), vilket är i linje med valresultatet 2018 på 19,8%. Moderaterna har sedan valet för ett år sedan tappat väljare till SD och KD i första hand och tagit väljare från KD och L. Historiskt stödröstar en del Moderater på KD och de brukar efter valet snabbt återvända till M. Flera väljare som 2018 röstade på L är besvikna på Januariöverenskommelsen och lämnade partiet i samband med att den gjordes. Dessa besvikna L-väljare bär alltså upp Moderaternas väljarstöd en del. En väljare säger:
”Håller med M i de flesta frågor men har även röstat på L genom åren. Vill man ha en Borgerlig regering så kan man inte vara säker på att få det längre om man röstar på L eller C.”
Socialdemokraterna noterar 24,7% (+0,8). Partiet har backat sedan riksdagsvalet då S fick 28.3% av rösterna. S hade något lägre väljarstöd innan valet och i samband med flyktingkrisen vid årsskiftet 2015/2016 då gränskontroller infördes. Idag tappar S väljare främst till V, men även till SD. En del av tappet kan ha att göra med den nyligen presenterade budgeten som fått kritik från delar av arbetarrörelsen. En väljare säger:
”Allt handlar om pengar till den som är starkast. Det skapar ett ojämlikt samhälle och är en av anledningarna till den nya gängkriminaliteten. Högern har sålt ut de bolag som gav pengar till statskassan, därför tar politikerna pengar från arbetsgivaravgifterna som var tänkta till annat och socialförsäkringarna har urholkats. Och helt plötsligt är vi tillbaka där vi var i början på 1900-talet men i stället för strejker har vi gängkrig. Vi måste få tillbaka tjänstemannaansvaret. Det kan inte bara vara den enskilda lilla människan som ska ta ansvar.”
Centerpartiet som nyligen avslutat sin stämma noterar 10,1% (+0,2). I riksdagsvalet fick C 8,6% och efter den historiskt långa regeringsförhandlingen ser C ut som vinnare på budgetsamarbetet och genom att stå bakom 73 punktsprogrammet. C tar väljare från L i första hand, men även från S och MP. Några väljare säger:
”De traditionella partiernas ideologier har smetats samman och Socialdemokraterna har övergett sina forma ideal. Centern känns klokt och framåt idag.”
”Jag är moderat men är inte trygg med att M inte kommer samarbeta med SD. Jag vill ha ordning och reda i ekonomi, bättre rättsväsende, bättre integration, fler folk i arbete. Jag vill inte ha populism, rasism och splittring.”
”Just nu är centern enda tänkbara parti för mig. Tidigare har jag ofta röstat på liberalerna, men efter partiledarbytet är jag väldigt osäker på deras inriktning.”
Liberalerna har efter riksdagsvalet 2018 då partiet fick 5,5% av rösterna tappat väljare framförallt till Moderaterna, men även till Centern. Idag noterar L 3,2% (-0,3). Trots partiledarbytet och de förhoppningar som knöts till Nyamko Sabuni vid hennes tillträde i juni har partiet ännu inte lyft i opinionen och väljarna verkar avvaktande. En typisk röst:
”Jag vet inte var liberalerna står idag med tanke på ny ledare men jag anser att det inte finns något annat alternativ för mig i dagsläget.”
Kristdemokraterna får 6,5% (+0,5). KD har därmed i princip halverats sedan toppnoteringen i mars på 12,1%. Det minskade väljarstödet började efter diskussion kring hur EU-parlamentarikern Lars Adaktusson röstat i frågor som rör abort och att KD röstade för utökad anhöriginvandring har avstannat.
Partiledaren Ebba Busch Thor har en stark ställning i partiet och uppfattas som rak och tydlig, men det finns en del frågetecken som påverkat väljartappet. En väljare uttrycker följande:
”KD bedriver en relativt konservativ, värdebaserad, högerinriktad politik och står upp för den. Vågar ta ansvar för svensk parlamentarism och diskuterar med samtliga riksdagspartier.”
När det gäller SD ser vi alltså en toppnotering i väljarstöd i denna mätning på 22,6 (+0,2). Sett över tid hade SD högt stöd i opinionen 2017 i samband med de händelser som ledde till att Anna Kinberg Batra avgick som partiledare för M och Ulf Kristersson tillträdde. SD tappade därefter och noterade 17,9% i riksdagsvalet 2018. En förändring som vi ser bland väljarna är den ökade rörligheten i väljarkåren. Det som tidigare såg ut som att SD hade de mest lojala väljarna har nu förbytts mot att det finns ett utbyte av väljare mellan M och KD. SD tappar alltså väljare till dessa partier, men vinner än fler väljare, vilket gör att SD ökar.
Många SD-sympatisörer uttrycker frustration kring samhällsutvecklingen, i synnerhet kring mer hårda frågor som lag och ordning, brottlighet och migration. En röst ur undersökningen säger:
”SD har en mer sund syn på hur landet ska skötas. I synnerhet när det gäller trygghet för både barn och vuxna. Tar krafttag mot kriminella samt värnar om barn, gamla och sjuka mer då det kommer till omsorg i frågan om vården.”
Vänsterpartiet noterar 8,0% (-0,5), vilket är i nivå med resultatet i riksdagsvalet för ett år sedan, 8,0%. V tar väljare från S i första hand. En väljare säger så här:
”Det närmaste ett socialistiskt parti vi har i riksdagen, så det är ett steg på vägen till åtminstone mer fördelningspolitik, även om det då är på kapitalismens villkor. I förlängningen ser jag inget hopp för mänskligheten om inte kapitalismen ersätts helt och hållet med en ny, mer socialistisk politik. Men där är vi som bekant inte ännu och där är det tveksamt om vänsterpartiet någonsin kommer att vara. Demokratin är dock i praktiken begränsad till de val vi har. Så länge folket tycker det är viktigare att ha många fler olika märken av kakor, skolor och bostadsbolag att välja på, än politiska partier att rösta på så får vi utgå från det vi har; vi får äta våra för vår identitet perfekt designade kakor medans vi röstar på nåt parti som egentligen inte passar för den samhällsförändring vi vill ha.”
Miljöpartiet ligger still, för tredje månaden i rad, på 4,2% (0,0). Många hoppades på det nya manliga språkröret Per Bolund. Dagens mätning är likvärdigt med valresultatet för ett år sedan då MP fick 4,4%. För miljöpartister är miljö- och klimatfrågan viktigast och två väljare säger:
”-Klimatkrisen avgörande fråga. Röstar på MP trots galna åsikter i många andra frågor.”
”- Övriga partier har lägre ambitioner för att nå en hållbar utveckling. Miljöpartiet gör ett ärligt försök att låta vår generation ta ansvar istället för att lämna över till våra barn och barnbarn. Det gör inte de andra.”
Övriga partier samlar 1,4% (-1,0) och andelen osäkra väljare är 3,0% (-0,7).
Om undersökningen
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2 132 intervjuer under perioden 8-14 oktober, 2019 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:
“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag. Frågan om partisympati kompletteras med en öppen fråga där respondenten med egna ord för beskriva hur de resonerar kring partivalet.
Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.
För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.
Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid. Tänk på att stickprovsundersökningar är alltid förknippade med osäkerhet. Läs mer om hur vi tänker här.
Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin@inizio.se